I can't stop
Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen men det är inte enkelt att sätta sig ner vid en dator och skriva något intressant som får er läsare nöjda och intresserade när man har två 20 åringar att ta hand om, kineserna.
Vi har det jätte bra och allt är roligt och härligt, självklart är det påfrestande att hela tiden veta att man måste ha koll på att dem har det bra, att dem mår bra och att dem trivs, det är som att passa små barn. Men imorgon är sista roliga dagen vilket är med blandade känslor, samtidigt är det skönt att gå tillbaka till vardagen, få umgås med min pojkvän och bara ha vanliga lektioner och göra precis vad man själv vill, men det är ändå tråkigt att säga hejdå, men vi ses ju igen om ca 6 veckor, helt sjukt. Gud som jag längtar. Mitt livs resa.
Just nu är jag hemma då kineserna är i Köpenhamn och Malmö, jag ska prata lite med min mamma och lite sysslor hemma då dem åker till Kroatien på fredag, så jag och min älskling ska bo här själva och då måste jag veta hur vissa saker fungerar osv, sedan ska jag tillbaka till Olivia och sova där.
Här nedan ser ni bilderna sen gårdagen då vi var ett gäng på nimis med våra kineser, Gud så jobbigt att gå upp men ett roligt äventyr ändå. Tror kineserna gillade det trots dem jobbiga backarna upp.
